Irene - från ett annat perspektiv

Är hämnden verkligen ljuv?

Jag går i en klass där 85% är svenskar, 99% är över 35 år och 100% bor runt om kring i Skaraborg. Dvs är jag bland de enda blattarna, är bland de enda som  bor i gbg och är den yngsta. Tror ni det varit lätt för mig eller? svar NEJ.

Ingen som hjälper mig med något, ingen som vill arbeta med mig på examensarbetet och ingen som ens sitter med mig o äter på luncherna. Happ det är lugnt bli inte ledsna för min skull, jag har klarat mig och jag e till och med snart färdig. Men så hamna jag i en situation idag då en av mina klasskamrater behövde hjälp med ett arbete (som jag klarat). Då tänke jag, hmm är det dax för hämnd nu eller? Är det min tur och jävlas och inte sträcka ut en hjälpande hand? Men så börja jag analysera för mig själv, varför ska jag sjunka till deras nivå?....Jag menar jag är ingen elak människa, jag läser ju till sjuksköterska för att jag älskar o hjälpa människor hur skulle det då se ut om jag inte hjälpte min kurskamrater, även fast de varit svin mot mig? Ne usch jag är inte som de, jag kommer alltid vara en god människa och vilja allas bästa, de får vara hur elaka de vill mot mig och uttnyttja min snällhet men dagen kommer då vi alla står till svars för de vi gjort, även fast man inte tror på gud eller karma så vet jag att det finns någon form av rättvisa här i världen och då den dagen kommer, vet jag att jag inte behöver vara orolig....så jag hjälpte henne.

Nej....

Hämnden är inte ljuv, kanske känner man just precis de sekunderna som man hämnats, någon form av adrenalin kick eller som att en stor sten släpps från dina axlar, men tro mig en större sten kommer att byggas upp o denna stenen kommer sätta sig på ditt hjärta istället, och den kan man aldrig bli av med. Så mina kära vänner, lev och låt leva...tiden är knapp slösa den inte på massa hat och illska för även du blir någon gång gammal och rostig och kommer då att tänka, "ack vart gick tiden, varför slösa jag mitt liv på massa ondska och hat, när jag kunde levt ett lyckligt liv med godhet, glädje och kärlek"

Oprah - all form av hat är som att dricka ett gift och hoppas att den andra ska ta skada....



MVh Irene